Utan ledare – ingen idrott

Ideella krafter saknas inom idrottsrörelsen. Många ledare valde att inte gå tillbaka efter pandemin. 746 000 ideella ledare lägger närmare 140 miljoner timmar per år för att möta barn, unga, vuxna och äldre inom idrottsrörelsen. Nu uppmanas fler att göra skillnad, vare sig det är som korvgrillare, skridskoslipare eller kassör.

– Det går egentligen inte att värdera insatserna då det handlar om så mycket mer än idrottsträningen eller att stå i kiosken. Utan ledare, funktionärer, domare och korvgrillare så blir det ingen idrott. Varje insats gör skillnad för föreningen och för samhället i stort, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

140 miljoner timmar per år från 746 000 ideella ledare inom idrottsrörelsen ger ett snitt på 191 timmar per ledare och år. I Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna dialog med medlemsförbunden är tappet av ideella krafter efter pandemin en återkommande oro.

– Inte nog med att föreningar brottas med att återstarta aktiviteter och få tillbaka aktiva så innebär bristen på ideella krafter utmaningar i att faktiskt möta de aktiva, kunna genomföra cuper, serier och tävlingar. De ideella krafterna är stor del i att skapa förutsättningar för att hålla nere kostnader så att så många som möjligt ska kunna vara med så länge som möjligt oavsett ålder och ambitionsnivå. I dessa samhällstider är det avgörande för att vi ska klara en återstart och samtidigt nå de vi inte når idag, säger Björn Eriksson.

Svenska Parasportförbundet, det största förbundet som organiserar idrott för personer med funktionsnedsättning, har fortfarande 38 procent färre deltagartillfällen (tidigare över 80 procent) jämfört med 2019. På samma sätt är behoven av ideella ledare fortsatt stor.

– En anledning till att parasporten inte återhämtar sig efter pandemin är just ledarbristen. Våra verksamheter ställdes in i högre utsträckning eftersom våra målgrupper ofta var riskgrupp, och under den perioden försvann viktiga ideella resurser. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kämpar hårt bara för att få vardagen att gå ihop. Då kan barnets idrottsaktivitet vara ett andningshål att få göra och tänka på något annat. Därför är det ännu svårare inom parasporten att kunna rekrytera föräldrar som ledare, säger Åsa Llinares Norlin, ordförande för Svenska Parasportförbundet.

>> Läs mer om att bli ledare

Niclas Rohdborn är paralympier inom tennis och basket, har arbetat som förbundskapten och är idag sportchef på Stockholms Rullstolstennisklubb.

– Som sportchef är det svårt att hitta tränare, den utmaningen delar jag nog med nästan alla föreningar i hela landet. För att vara en bra ledare inom just parasport måste du inte själv ha en funktionsnedsättning. Det är viktigare att du kan den idrott du ska lära ut – och tycker att det är roligt att utveckla andra. Jag tror att det finns många som skulle tycka att det var roligt att bidra, bara de visste om att möjligheten fanns och fick frågan, säger Niclas Rohdborn.